Trött och sliten
Money makes my world
På't igen
För drygt 7 timmars registrerade jag mig på en utbildning på Stockholms Universitet för tredje gången i mitt liv. Den här gången är det alltså ett 4-årigt program som gäller: Lärare med svenska/svenska som andra språk åk F-6. Det första momentet, Språk och lärande (tror jag att det heter), verkar mer fullspäckat än vad jag kommer ihåg det första momentet på t ex Pedagogik 1 som. Det innehåller dessutom ungefär 2 veckors VerksamhetsFörlagdUtbildning. Naturligtvis är det praktiken jag ser mest fram emot. Även om jag aldrig har läst på ett lärarprogram förut känns det som att jag kan det där med teori. Det känns lite konstigt att jag inte ska vara en SoTare det här året. Att inte ha måndagsuppvärmning, att inte träna på att släppa ner käken och axlarna och att inte repa på alla möjliga projekt.. men det är det här jag kan och när det är klart är jag lärare. Det lockar på något vis. Något som lockar på alla vis är att jag lämnade studieförsäkran idag och att c a 10 000 kr nu är inom räckhåll. Dessutom har Lloyd fått en replokal vid Norra Station någonstans. Det ska bli spännande att se vart, till att börja med, den här hösten leder!
Update
Domedagsludret vill han en update. Jadeskadufå
Imorgon åker jag tillbaka till Stockholm. På torsdag ska jag registrera mig på lärarprogrammet F - 6 inriktning svenska. 4 år på Stockholms Universitet: Huvaligen! När jag är klar ÄR jag dock NÅGOT. Jag är lärare som enligt Läraförbundet - förstås - är världens viktigaste jobb. Det vet jag inte men min chans att faktiskt få jobb borde rimligtvis öka i och med en yrkesexamen. Dessutom är det här med största sannolikhet min sista pluggvända. Det känns skönt. Därefter väntar c a 40 av förvärvsarbete. Det skrämmer mig. Jag är överhuvudtaget lite rädd idag. Igår var jag hemma hos Killen jag mötte på Slussen under Pride - ni vet han som jag höll handen på Vasagatan med och hånglade på Citykrogen med. Vi såg på film och drack öl. Det hände ingenting. Jag hade naturligtvis inte förväntat mig det. Till skillnad från sin falska vän, min gamla Söta 16, har den här Carlen varit ärlig från början. Han ÄR straight - inget snack om saken. Ändå kände jag besvikelse igår när jag gick därifrån med mörk medeltidsmusik i öronen och imorse när jag vaknade i min mjuka pojkrumsäng. Jag var besviken, dum som jag är, för att jag undermedvetet förväntade mig något mer än popcorn och Lilja 4-ever. Frågan ekar i mig och jag får aldrig något riktigt svar på den: Varför gör jag alltid såhär?? Varför undviker jag alltid relationer som faktikst kan bli något seriöst och satsar istället på omöjliga kort? Vad är det i mig som ständigt vill plåga mig? Hur länge ska jag hålla på såhär? Så känns det idag.
Visorna
Med ögon känsliga för grönt som hon gör nästan bättre än originalet ger mig inspiration till att skriva lite.
Det har sagts någon gång att tristess är bästa förutsättningen för kreativitet och det är nog så. Jag känner mig aldrig så kreativ som när allt är lugnt. Allt är lugnt, näst intill dött, här i pojkrummet i Södra Norrland... men det är inte dött. Jag väntar fortfarande på att en ny period i mitt liv ska börja. Tills dess försöker jag allt jag kan att leva i det vakuum som är livet just just nu. Ibland är det vemodigt men för det mesta är det precis som nu i Valbo: Det är en egen, världsfrånvänd värld. Om ungefär 2 timmar ska jag träffa en gammal gymnasiekompis. Det är ungefär det jag gör här i Gästrikland. Visst har det sin charm och visst är det jag men det är ett undantagstillstånd. Jag hoppas ni förstår det.
Fredagskväll
Mitt liv är en bubbla
Jag är fortfarande vacker och fortfarande fattig. Det är verkligheten. Jag fick mitt slutliga antagningsbesked ifrån studera.nu för några timmar sedan. Nu väntar jag bara på att utbildningen och ytterligare en ny period i mitt liv ska börja. Det här är bara nostalgisk rehab.
Stockholm Pride 2009
Jamen dåså
Då var årets Pridefestival över (I alla fall för min del). Jag har faktiskt haft en ytterligt trevlig festival. Nu är jag riktigt slut - som sig bör - efter ett par riktiga roliga dagar i Sthlm Gay City. Min Pride-vecka inleddes i onsdags då Parken invigdes med folköl utanför Buren och sedermera starköl på Carmen. Torsdag var en "reunion-dag" för SoT! Åtminstone var det en reunion för oss sammanlagt 7 personer från den gamla, älskade klassen som firade Pride. Jag firade först med Den lugna halvan i Parken och sedan med Den vilda halvan på Mosebacke. När vi, efter Mosebacke, stod och väntade vid Slussen på en nattbuss till Bagis dyker en manlig bekant, som f ö är Mr Sweet 16s bästa vän, ifrån Gävle plötsligt upp. Han sitter helt otippat vid just den busshållplats där jag just den här kvällen av en ren slump bestämt mig för att vänta. Efter att ha blivit knäckt av sitt ex på F12 blev denna man, som jag hittills bara har känt ytligt, så överlycklig över att se mig att han hånglar upp mig. Vi hånglade även dagen efter på Citykrogen och höll handen när vi strosade längs Vasagatan. Han bjöd mig på en muffins på Sleven och även om han inte vågade stå för vem han var när det kom ett klassiskt kaxigt grabbgäng och kaxade på klassiskt hjärndött manér gjorde han ändå min Pride-vecka till ett vackrare minne än vad jag trodde för en vecka sedan. Idag var det Parad. Jag gick med BJ och det var dans bort i vägen... Bifogar en bild som ligger på QX.se. Det är jag i grisrosa piket bredvid BJ i korallblått och det jag håller i handen är en Bajen-mössa på en solfjäder.
Pride is a magical time
