Molitva
Så mycket har hänt sedan jag skrev sist: Allt har, på sätt och vis, hänt. Jag kommer antagligen att minnas den senaste veckan en lång lång tid. Just det fan, det är ju faktiskt en riktigt bra låt med Håkan (I love Spotify)... Jag är virrig. Det beror väl på att jag har supit varje dag utom onsdag sedan förra fredagen. Min virrighet visade sig tydligt idag på en arbetsintervju jag var på. Har jag tur får jag ändå vara minst två veckor på ett kollo i sommar! Trots att villkoren faktiskt är sämre och omständigheterna olägligare än väntat tar jag förstås kollo-jobbet utan att blinka om jag får det. Just nu har jag även krokar ute på andra ställen. Det ser försiktigt ljust ut. Jag hoppas att det går åt rätt håll: Inte bara med jobbet utan av med sexet, drogerna och schlagern... mer av det ena, mindre av det andra och lagom mycket av det sista. Jag hoppas på en lugn kväll och ber för att mina nära har en roliga lördagskväll utan mig. Till sist ber jag även för mig själv. Pusshej
Spotify
Jag lyssnar på Slipping through my fingers genom Spotify som jag fick av Bobby tidigare ikväll.
Det är bara en av många många ting jag fått av SoT.
På tisdag är det slut. "Slipping through my fingers all the time..."
På onsdag har vi något slags gig med klassen då vi får 100 spänn i handen - jippi - och därefter följer ytterligare en osäker sommar. Av någon anledning är jag dock inte särskilt stressad. Visst: jag tänker på det hela tiden och det känns väl inte direkt upplyftande att leva i två månader utan inkomst men jag tror ändå, ganska olikt mig själv, att jag klarar mig. Jag antar att även det är SoTs förtjänst - SoT och mina näras förtjänst. Jag tror inte att ni verkligen verkligen förstår att jag ÄR Ni. Ni är liksom Alfa och Omega. Apropå det är en bra sak med att det snart är lov att jag kan ägna mer tid åt att lyssna och läsa. Så fort det är möjligt ska jag försöka läsa/lyssna på Jonas Gardell. Jag tror att jag ska kolla på honom nu på Youtube innan jag somnar. Youtube, Spotify, godnatt!
BJ
Din födelsedag blev verkligen något att minnas.
Jag märkte det redan på föreställningen - som gick skitbra - tidigare ikväll:
Skruvar flög ur rekvisitan för att energin var så extremt hög.
Allt som hände sedan... Norge vann en historisk brakseger, förhållanden tog slut, föräldrar blev bestulna och mitt i alltihop fanns Du som bara var dig själv. Wowowowow
Ful
Då är jag glad att jag har mina vänner, min familj och musiken.
Nu hoppas jag bara att allt går väl i veckan och helgen och att De nära förblir vid min sida.
Aldrig ska jag sluta älska
Lugn
Just ja jag skulle ju blogga lite också!
Med risk för att låta aningen översittande tror jag att människor som inte håller på med någon form av estetisk verksamhet inte riktigt kan förstå hur totalt uppslukande det faktiskt är att jobba med olika former av artistiska projekt. Nästa helg sätter mitt SoT upp musikteatern Ingen kommer undan i Hallonbergen. Jag måste säga att jag känner mig ganska lugn inför hela spektaklet. Med undantag från ett mini-utbrott jag fick i skolan idag - som jag knappt märkte själv - över att jag jämt och ständigt måste dansa i alla produktioner jag är med i är jag ovanligt balanserad såhär veckan innan en premiär. Jag är väl helt enkelt mer erfaren nu än vad jag t ex var som 18-åring mitt i "Lloyd-hysterin". En hysteriskt rolig Lloyd-parentes är ju f ö att en Bosse från Jädraås ringde in till P4 Gävleborgs önskeprogram en dag förra veckan och, av alla låtar i världen, önskade Sweet 16 med Lloyd! Som sagt: Erfarenheter förstärker...
Nåväl det känns som att jag inte kan skriva om något annat än slutproduktionen. Nu tänkte jag gå igenom min "samling" (höhö) för att sedan kolla på 10 orsaker att hata dig: Dels för att drömma om Joseph Gordon Levitt och dels för att hämta ytterligare inspiration till Christian - den 17-åriga oskulden som jag är hela dagarna i skolan nu.
Han såväl länkar bättre samt skriver mer "blogg-ish" än vad jag gör. Kolla själv!
